VI STÖDJER KAMPEN MOT SEXHANDELN

RÄDDADE FRÅN SOPTIPPEN

HISTORIEN OM LOVENEPAL

FLICKORNA BERÄTTAR SJÄLVA

EN FRAMTID EFTER SLAVERIET

GALLERIET – LOVENEPAL I BILDER

LoveNepal på Instagram

 En av Sveriges största handbollsklubbar har sagt sitt. Tack till IFK Skövde att ni som förening går emot barnsexhandeln! Heja IFK!
 Kära vänner! Att få se flickorna komma gående i sina fina skoluniformer. Att få se den enorma viljan de visar bakom skolbänken. Att få höra en flickas gälla röst att hennes dröm är att bli rektor. Att du och jag sen får vara en del av den av drömmen. Det är så oerhört fint!
 Vet ni vem Moder Teresa var? En stor förebild som brann för att hjälpa de oskyldiga och hjälplösa. Vi är så oerhört glada att vi har vår egen Moder Teresa. Kvinnan i mitten heter Sangeeta. Hennes liv går ut på att hjälpa dessa flickor, från tidiga morgnar till sena kvällar. Hon kan varenda namn och varenda födelsedag på över 600 tjejer!! Idag vill vi lyfta upp dig käre vän, med denna hyllning. Vi älskar dig så!
 Såhär glad kan man bli av att ha fått en läsplatta i handen. Över 100 plattor har vi fått in, som nu är placerade på de olika hemmen. Ett jättetack! Ni är bäst!

LoveNepals nyheter

En helt otrolig, fantastisk grym turne är slut!

En sexslavshistoria_3star-87

En sån här resa är något man upplever en gång i livet och sen så ser man tillbaka på den under resten av sina dagar med ett leende. Jag har fått vara med om två turneer med tjejerna från Nepal. Varje tur är en helt annan.

Tillslut glömmer man bort vad de har gått igenom, man kan inte tänka sig det. I solens ljus och under skratt bleknar allt vad de har varit med om och det är som att de varit mina systrar för alltid, men på kvällarna, under tårar påminns man.

Jag försöker beskriva hur det är att resa tillsammans med 7 st unga kvinnor från Nepal. Det är helt omtumlande, det är så jobbigt ibland och ibland så helt underbart. Det är en jobbigare känslo berg och dalbana än tonåren.

Bilder finner ni längst ner

13 platser

Vi har besökt 13 platser. Och varje stad vi besökte hade gått all in! Ni där ute som på något sätt varit engagerade, en STOR FET ELOGE till er. Det hjärta och den tid ni lagt ner går inte sätta pris på. Ni som fixat ljud & ljus, ni som dekorerat, skött det praktiska, biljetter, mat, teknik, foto & film, annonsering, försäljning och allt annat som ni har gjort.

Vi började med en tuff helg, det blev ingen vila utan vi körde på samma dag som tjejerna anlände till Arlanda. Klockan var 7 på morgonen och vi hade samlats ett team för att ta emot dem. Bland bleka och trötta svenska som tog sig ut ur ankomsthallen så kom 10 stycken härliga leenden. De var klädda i nepalesiska, färgglada dräkter och möttes med ett jubel och massor av kramar.

Under helgen besökte vi Vallentuna, Östervåla & Märsta. De två sista var på samma söndag.
Men efter en hektisk start så tog vi oss till Värmland där ett par vänner tog in hela vårt team på över 20 personer. Vi tog några dagar ledigt och lekte med tjejerna, körde gocart och hade filmkväll (nepalesisk film, vi log och nickade).

Sen åkte vi till Oslo mitt i veckan för att vara med en helkväll på Kanal 10 Norge (sändes även i Sverige). De var aldrig nervösa eller visade någon som helst osäkerhet, den var betydligt större hos mig.

På torsdagen besökte vi ett regnigt Liseberg, men som den visa gumman säger, det finns inget dåligt väder bara dåliga kläder. Så vi drog på oss blåa ponchos allihopa och körde på. En av de första attraktioner vi åtog oss var UppSvinget. Det visade ingen rädsla, nästa lite övermodiga. Det hann bara ta 20 sekunder innan flickan som satt bredvid borrade in sina naglar i min hand. Men sen gick det över. De skrattade när det var klart och en av ledarna sa; Jag var helt övertygad om att jag aldrig skulle få se mina barn eller min fru igen, sa han med ett skratt.

Sen började helg 2, med Sävsjö först, där stan var tom och en jättekö ringlade utanför kulturhuset där vi befann oss. Carola hade anslutit och så Sävsjö Gospel Choir, det blev dans och drama och härliga sånger.

Lennart Åsberg var med under turnén som konferencier och som säljare av vår nysläppta bok. Han sålde böckerna i många fall lådvis, med 20 st i varje låda.

Sen körde vi på i Skövde,Borås och Göteborg.

Måndag.
Tjejerna fick åka till Skärhamn och träffa en av de största hjältarna i Sverige, Monica. Hon har MS och har svåra smärtor men har lyckats samla ihop över 225 000 kr på de senaste åren, till flickorna. En bild av henne hänger på ett av hemmen och alla vet vem hon är på hemmen.

På tisdag besökte vi Vrångö i Göteborgs skärgård, och tidigt på dagen kom de och hämtade oss i ett stort skepp, som de körde runt med i skägården. De bjöd på mat och vi alla njöt av utsikten och stillheten.

Sedan besökte vi Bottnaryd, där vi åkte fyrhjulingar och Anita och Sven Widell bjöd på en heldag. Anita driver även Nitas hantverk  där hon gör silversmycken och alla inkomster går till LoveNepal.

Sista helgen avslutade vi i Vetlanda, Skövde och Gamleby..

När det så var dags för adjö på måndagen var det inte ett öga torrt. Det gjorde riktigt ont och tjejerna gjorde inte lättare när de kramades så hårt och grät. Men vi ses snart igen, men det gör alltid ont när nära vänner och familj åker vidare.

Natanael Alfvén

 

 

Love Nepal på ny turné

Ett år efter den förra turnén i Sverige inleder Love Nepal en ny rundresa. Under två veckor, och på 13 olika platser, kommer sju unga kvinnor från Nepal att berätta om sig själva och hur de fått en nystart i livet tack vare den kristna organisationen.

Turnén startar i Norrortskyrkan i Vallentuna på lördag, då även skribenten Marcus Birro berättar om varför han stöder de unga sexslavarnas kamp för ett värdigt liv.
I Sävsjö, Skövde och Ödeshög står även Carola Häggkvist på scenen, och på Vrångö och i Bottnaryd medverkar sångerskan Emilia Lindberg. 
Men framför allt får besökarna möta sju flickor som tillhör Nepals underpriviligierade badikast, och som räddats från ett liv av sexuellt utnyttjande. Två av flickorna deltog i den rundresa som Love Nepal arrangerade förra året, och som gav organisationen möjlighet att öppna flera boenden för flickorna.
– Det har varit ett intensivt år. Sammanlagt har vi ungefär 600 barn på nio hem just nu, och ytterligare 150 väntas inom en månad, säger Mikael Alfvén, som under drygt fyra år byggt upp Love Nepal tillsammans med bland andra hustrun Ing-Marie Alfvén.

Det mesta av arbetet handlar om att hämta flickorna från deras hembyar, innan de har blivit lovligt byte för hallickar och riskerar att utsättas för våldtäkter eller att säljas till bordeller. 
– För en tid sedan träffade vi en liten åttaårig flicka som vädjade till oss att ta henne bort från det fruktansvärda liv hon levde, säger Mikael Alfvén.
Utöver flickhem finns boende för flickor som har köpts loss eller på annat vis räddats från bordeller i Indien. Här finns också barnhem för barn som fötts på bordeller, liksom skola, bibelskola och en församling. 
Uppemot 70 000 människor uppskattas tillhöra badikasten i det hinduiska Nepal. På grund av fattigdom och socialt tryck har kvinnorna hänvisats till att försörja familjen genom prostitution. 
– En del blir sålda till bordeller i Indien, men även i Mellanöstern börjar man nu köpa dessa barn, berättar Mikael Alfvén.

Att det uttalat kristna Love Nepal får verka bland Nepals utstötta badifolk är ingen självklarhet, och organisationen måste navigera försiktigt för att behålla de goda relationer man utvecklat med landets regering.
– Före jul fick vi möta vicepresidenten för ett givande samtal. Och flera regeringsmedlemmar har varit med när våra hem invigts, berättar Mikael Alfvén.
– Det finns en särskild grupp inom regeringen som jobbar för att förbättra situationen för badifolket. Jag kan tycka att arbetet går trögt, men det finns ändå en god intention. 
Den svenska turné som nu inleds behövs för att öka stödet till den fadderverksamhet som är grunden för finansieringen i Nepal, menar Mikael Alfvén.
– Vi möttes av ett explosionsartat gensvar förra året och har fått väldigt mycket stöd från olika håll, bland annat genom ett brev från drottning Silvia. 
En idrottsprofil som sagt sig vara beredd att stödja arbetet utåt är Niklas Wikegård, före detta ishockeyspelare och numera expertkommentator i tv.
”Hockey är intressant, men att få vara med och hjälpa de här barnen betyder så mycket mer”, säger han enligt Mikael Alfvén.

/från Världen idag
/Eva Janzon
/Läs artikeln här

Jul i Nepal

Det är julafton. Snön gnistrar i månens sken. Julgranen och alla ljusen skänker värme och trygghet till rummet. Du sitter tillsammans med din dotter. Ni äter julgodis och myser med en nyöppnad sagobok. Där flickor drömmer om att bli prinsessor, att en gång i framtiden hitta sin prins och leva lyckligt i alla sina dagar.

Du bäddar ner henne i sängen och viskar att du älskar henne mer än något annat. Du skulle aldrig låta något ont hända henne. Hon förtjänar all lycka och all trygghet. Alla barn förtjänar det. Eller hur?

När din dotter somnat så tar pappan i ett hushåll, tusentals mil därifrån, in ett par manliga gäster och väcker upp sin dotter ur hennes skönhetssömn. I det enda rummet som finns i deras torftiga lerhydda, med endast ett tunt stearinljus som målar rummet i ett blekt sken. I en by som ingen har hört talas om, hos ett folk som räknas som de orörbara bland de orörbara. En hund värderas högre.
Utan myndigheters vetskap tvingas flickan till sex av sin egen far. Hon förnedras till en sådan grad att hon glömmer att hon är en prinsessa. Hon glömmer varje flickas dröm. Hon blir slagen istället för älskad. Hon blir såld istället för att få ta emot gåvor. Hon intalas att det är hennes öde. Alla gör så. Denna förnedring, misshandel och djävulska behandling av flickor har pågått i hundratals år utan andras vetskap. Generation efter generation har fått utstå skammen. Ingen bryr sig, ingen vill bry sig. Man efter man, hundratals och i många fall tusentals män betalar en ynka tia om ens det för att förnedra en liten flicka.
En Guds prinsessa! Sakta men säkert har de brutits ner. I hundratals år har de lytt under traditioner de inte förstått men accepterat.

När jag skulle möta dessa flickor för första gången förväntade jag mig tystlåtna och blyga flickor. Efter allt de gått igenom skulle jag förvånas om de ens skulle kunna se på en man. Jag möts av små ögon som lyser av lycka och kärlek. Dessa barn som utsatts för en sådan diabolisk behandling visar nu gränslös tacksamhet. Jag fylls av en blandning av hat och medlidande när jag tänker på vad dessa änglar fått gå igenom. Deras liv har blivit förvandlade, krossade liv har läkts och drömmar som dött har återuppstått. De har alltid varit Guds prinsessor men nu vet de om det själva. Marken skakar när de börjar be och lovsjunga. De skiner av renhet och oskuldsfullhet. Allt gammalt är bara en ond dröm.
En ny tid randas i Nepal. En tid där drömmar och framtidstro får plats, för alla. Utan hänsyn till vilket folk du tillhör, vilken ekonomi eller vilka färdigheter du besitter.
Julens budskap att ge kan inte bli tydligare eller kraftigare när vi får ge och dela med oss av den lycka vi har, till de som aldrig fått känna det vi kallar för självklart.

Natanael Alfven

Se äldre nyhets artiklar: här

Partners

lovenepal_foretag_visionhoglandetahlezonlahtigroupNOS_Logotyp_RGB_posProcustsavsjodigital_update_2014Dokument41